Dalademokraten

 

Kanske är vintern eftertankens tid. Idag när drömmen om en hägrande vår har fått ge vika för en iskall vintervind skriver jag dessa rader efter att som vanligt ha läst Dalademokraten till frukostkaffet. Tanken slog mig när jag läste ledarsidan att situationen i ”tidningssverige” är ganska absurd; här sitter jag i mitt kök i Göteborg och läser en morgontidning med bas i Dalarna. Jag har ingen som helst anknytning till Dalarna och har bara varit på genomresa i dessa trakter en gång i min tidiga ungdom. Men nu när jag tänker efter kommer jag ihåg att jag fortfarande har kvar en fiskekniv som jag köpte som souvenir i Mora vid detta tillfälle; alltid något!

 

Varför läser jag då Dalademokraten? Egentligen borde jag ju som den absoluta majoriteten runt Göteborg gör, läsa Göteborgsposten, men jag har alltid haft ambitionen att läsa en tidning vars ledarsida genomsyras av min egen syn på hur samhället skall organiseras. I ett bredare perspektiv har ju också tidningar en viktig opinionsbildande roll och varför skall jag bidra med mina pengar till att en samhällssyn som jag inte i något avseende delar får ökat genomslag? Med denna bakgrund valde jag Arbetet som morgontidning när jag för tjugofem år sedan flyttade hemifrån till min första egna bostad. Denna tidning läste jag sedan hela tiden med stor behållning tills den helt chockartat lades ner. Att sedan välja GP var för mig lika otänkbart som att helt vara utan en morgontidning och eftersom jag visste att Göran Greider, vilken jag hyser stor beundran inför, fanns på DD blev valet inte så svårt. Så nu sitter jag här och läser en två dagar (postgången) gammal tidning med artiklar om Falun, Borlänge, Leksand och Mora varje morgon. Ja, om sanningen skall fram så är det väl ledarsidan och kultursidan som jag ägnar störst intresse åt. Och med den vitalitet och det samspel med läsarkretsen som ofta finns på ledarsidan är det alltid ett stort nöje att läsa den.

 

Jag skall hålla mig kort; så länge som den politiska ensidigheten i dagspressen är så massiv att jag som boende i rikets andra stad inte kan hitta en lokal morgontidning med en från den gängse normen avvikande politisk färg och vitaliteten på DD:s ledarsida är intakt, så länge kommer jag att fortsätta prenumerera på Dalademokraten.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0