Om att leva i den bästa av världar

 

Gud är död.

Karl Marx är frånvarande.

Själv mår jag som ett riktigt dåligt bensår.

Snart kommer havet att resa sig och sluka oss alla.

 

Natt klockan tolv på dagen.

 

 

 

 

 
 

 

 

- Dixi, nu får du sluta med att torgföra din mjältsjuka. Spela lite munspel och dra en fräckis istället.

 

- ”Spela lite munspel och dra en fräckis istället”. Jävla galning!

 

 

 


Bocken som trädgårdsmästare

 

Det är något sjukt i kungariket Danmark. Borgerliga Venstres ordförande och Danmarks statsminister, Lars Løkke Rasmussen, Luxus- Løkke, Danmarks svar på Champagne Charlie, som personifierar brun och blå höger i en oskön förening, har tillsatt Mette Bock som kultur- och kyrkominister. Som en dråpare slipar hon kniven på uppdrag av den borgerliga regeringen. Nu skall man slakta dansk Public Service. Kniven skär skoningslöst i Danmarks Radio (DR). Allt i samhället skall på sikt avregleras och privatiseras. Som borgerlighetens stora föredöme, Margaret ”The Milk Snatcher” Thatcher (1925-2013), sa: Det finns inget samhälle, det finns bara individer.

 

Inom den moderna fysiken arbetar man med nanoteknik. Material beläggs med ett lager av till exempel kolatomer och får egenskaper som gränsar till trolleri. Men det finns något som är ännu tunnare, som bryter fysikens lagar, det är borgerlighetens supertunna fernissa av mänsklig anständighet. Den är tunnare än nanoteknikens kolbeläggning, men samtidigt oerhört stark i offentlighetens ljus. I det privata är det en helt annan sak. Den danska konstnären, Michael Kvium, vet hur Luxus- Løkkes politiskt rådgivande grupp, ”Borgerlighetens Vise Män” ser ut sent en helgkväll när den mänskliga fernissan har tvättats bort. Efter oss: det öde landet.

 

 

Bild, Michael Kvium, svensktkulturarv.se

 

 

 

 


Det luktar svavel om hennes svarta bibel

 

Jag hörde på P1:s Nyhetsmorgon i en sändning från Almedalen på Gotland att KD:s partiledare, Ebba Busch Thor, vill höja skatten för vad man förr kallade sjukpensionärer. Samtidigt vill hon och hennes Kristdemokrater sänka skatten för friska och starka människor som har en månadsinkomst på femtiotusen kronor och däröver. Medelinkomsten hos dagens sjukpensionärer lär efter skatt vara cirka åttatusen kronor. Det är faktiskt så att i dagens Sverige så betalar sjukpensionärer redan en högre andel av sin inkomst i skatt än både vanliga ålderspensionärer och förvärvsarbetande.

 

Var i Bibeln hittar hon stöd för att sparka på de sjuka för att istället göda de friska och starka?

 

Själv skulle jag, om det var jag som bestämde i Sverige, istället höja skatten rejält för illitterata puckon till partiledare, exempelvis Ebba Busch Thor. Samtidigt som hon kräver att våra invandrare snabbt skall bli experter på vad hon kallar svensk kultur och på vår svenska kulturhistoria, kan hon själv inte ens svara på vilka svenska berömda författare som har skrivit: ”Giftas”, ”Gösta Berlings saga” och ”Gentlemen”. Skam!

 

Som sagt var: lämna sjupensionärerna i fred, de med sina åttatusen i månaden, Ebba Busch Thor! Betala istället den nyss av Dixi Stadelmann föreslagna straffskatten för illitterata idioter till partiledare.

 

 

 

Bild, Ebba Busch Thor, aktuelltfokus.se

 

 

 
 
 
 

 

- Nej, Ebba Busch Thor! Det var inte tiggarna Jesus jagade ur templet. Det var månglarna!

 

 

Dixi Stadelmanns ointagliga borg

 

Att leva under liberal regim.

 

Ni kräver att ni ska definiera hur världen ser ut för mig.

Ni förblindar mig med era bilder.

Ni skär i min hjärna med era texter.

Ni gör mig döv med ert pladder.

 

 

MEN

 

 

Jag tror er inte.

Ni ljuger hela tiden.

Era Djävlar!

 

 

 

 

 

 

- Dixi, Per Kirkebys arkitektoniska monument är en perfekt manifestation av din cementerade och totalt förstenade hjärna.

 

- Sirenerna sjunger, men jag är säkert surrad vid masten.

 


Paranoid

 

Jag läste i TV-tidningen att SVT har visat ett program med titeln, ”Meningslösa konversationer i fantastiska miljöer”.

 

Jag behöver inte ha sett programmet för att börja leta i min lägenhet här på kajen efter dolda kameror och mikrofoner. Jag vet! Jag har länge känt mig iakttagen och avlyssnad.

 

Nu är innertaken nedmonterade och väggarna penetrerade, jag bara skall hitta den gömda utrustningen. På´t igen. Satans SVT!

 


Gubbgnäll

 

Ibland känns det som om feministerna håller på att ta över världen. Men då tröstar jag mig och stillar min oro med det gamla ordspråket: ”En kvinna utan man är som en fisk utan en cykel”. Då infinner sig återigen en känsla av trygghet. En gammal gubbtjyv måste ju vara skapelsens krona, för vad vore en fisk utan en cykel?

 

 

 

Bild, Michael Kvium, arken.dk

 

 

 
 

Finland 100 år

 

HERRARNA segrade.

 

MEN…

 

… när Herrarna skjuter torpare, då är det inget ”Frihetskrig”, då ser vi ett inbördeskrig, ett klasskrig.

 

Perkele, satan!

 

 

 

 

Bild, roda.wordpress.com

 

 

 

 


Det bruna partiet

 

Sverigedemokraterna i salen på SD-landsmötet i Norrköping såg och hörde en väl förberedd, kostymklädd delegat, med namet Martin Strid, representant från Dalarna, läsa sina bruna ”sanningar” från talarstolen. Vi andra från den mer eller mindre anständiga delen av Sveriges befolkning kände iskalla trettiotalsvindar dra fram och minsann om vi inte i våra inre kunde se SD-delegaten Strid draperad i svart nazi-uniform när vi hörde hans fruktansvärda och människofientliga ord.

 

Efteråt när mediarapporteringen från landsdagarna satte igång inträdde en fas av skademinimering från Sverigedemokraternas sida. In kommer kameleonten Jimmie Åkesson, nu spelandes svärmorsdröm:

 

- Ååå fan, är vi rasister i Sverigedemokraterna? Det hade jag ingen aaaaaning om.

 


En lojal EU-medborgare

 

EU-mötet vid älvkanten vid Eriksberg, i min absoluta närhet, var ingen uppoffring alls för mig. Det var ju bara två dagar då jag inte kunde komma utanför min dörr. Men det gick ingen nöd på mig i min mysiga lägenhet. Att man inte fick gå ut ens på sin egen balkong var absolut inget problem; vem går ut på balkongen i november? Det vore ju att be om en lunginflammation. Att man inte fick synas i sin lägenhets fönster hade jag en smart lösning på. Jag hade förberett mig med mörkläggningsskivor som jag spikade upp i fönstren. Det var bara ett problem med detta: det blev helt mörkt i lägenheten, så jag tände lamporna här hemma. Men efter ett tag slog mig tanken att det kanske kunde sippra ut något ljus i en skarv och möjligtvis störa mötesdeltagarna i novemberdunklet i deras viktiga arbete.

 

Aldrig rådlös som jag är, släckte jag ner i lägenheten och gick in i mitt badrum som är helt fönsterlöst. Hit släpade jag in en madrass, hämtade några te-påsar och en förpackning skorpor. Med varmvatten i kranarna, en toastol och en spartansk, men dock fungerande sovplats i badrummet, tillsammans med en batteridriven radio, så klarade jag mig fint. Visserligen tog batterierna i radion slut redan efter ett par timmar, men det gjorde ingenting. Jag kunde ändå inte höra radion eftersom en polishelikopter hovrade timma efter timma utanför min balkong. Och det var ju bara ett par dygn det handlade om.

 

Visst är det skönt nu när mötet är över att få komma ut ur badrummet och när mörkläggningsskivorna är nedtagna så kommer snart de personliga små uppoffringarna att vara bortglömda, kvar finns bara stoltheten över att vi fick ha EU-eliten här för en stund i vår lilla stad. Och har vi tur finns vi kanske på kartan efter detta.

 

Ja, minsann, när jag öppnade min atlas så kunde jag hitta Göteborg på kartan. Fantastiskt!

 

 

 

Bild, biblioteken.fi

 

 

 

Vad har nassarna och ICA gemensamt?

 

Jag har ännu inte återhämtat mig efter nazisternas demonstration i Göteborg. Nazister marscherar på gatorna i min hemstad! Det enda jag kan trösta mig med är att deras förmåga tycks ha minskat. Nazi-Adolf och hans tyskar satte världen i brand och grundade ett tredje rike som när det var som störst bestod av nästan hela Europa. Dagens svenska nazisters tredje rike varade bara några timmar och bestod av en kilometerlång tarm som sträckte sig mellan ICA-Mölndal och ICA-Focus i Göteborg. Nassarna kom ju inte ens fram till demonstrationens utgångspunkt innan den anständiga delen av svenskarna hade stoppat dem utanför Liseberg och demonstrationen upplöstes sedermera av polisen. Vad är det som går och går men aldrig kommer till start?

 

Man kan bara hoppas att det går för nazisterna som det gick för ICA. Hos ICA märktes gammal äcklig utgången köttfärs om med aktuellt datum och salufördes sedan som färskvara. Hade det inte varit för SVT:s granskande samhällsmagasin UG som avslöjade det hela hade väl man lyckats förgifta hela svenska folket. I alla fall alla dem som handlar på ICA. Dagens nazister saluför en gammal äcklig, ja rent utav vidrig våldsideologi som historien redan har förkastat, som något nytt, oskyldigt och fräscht. Men min förtröstan på det svenska folket är obruten. Här behövs inget UG som avslöjar bluffen, svenska folket är väl inte helt historielösa.

 

 

 

- Va, vad säger du? Är dom så historielösa och okunniga så att dom tror att nazismen är en ideologi bland andra? Jag tror jag tjackar spikskor och listigt drar iväg. Vem vill genomlida nittonhundratrettiotalet igen? Inte jag i alla fall. Jag äter varken köttfärs som har fått mogna i nittio år eller låter mig luras av brunskjortor.

 


Aurora

 

Jag gjorde min militärtjänstgöring 1981-1982. Där tvingades vi genomlida en föreläsning som kallades ”försvarsupplysning”. En liten fet salivsprutande kapten upphetsad till explosionsgränsen tog heder och ära av arbetarrörelsens fredsarbete. Alva Myrdal (1902-1986), Inga Thorsson (1915-1994) och Maj Britt Theorin avfärdade han som hysteriska sossefruntimmer. Jag behöver väl inte påminna om att Alva Myrdal fick Nobels fredpris 1982. Egentligen borde man ju blivit förbannad, men militären var en sådan anakronism på den tiden att det var svårt att ta dem på allvar. Själv tänkte jag att det kanske var värt att betala fyrtio miljarder per år bara för att ha dem ”inlåsta” med sitt terapiarbete på regementena, så slapp vi ha dem lösa ute i samhället.

 

Idag är det helt annorlunda. Han, den lille fete salivsprutande kaptenen, tillhör den etablerade mittfåran i dagens samhälle. Myrdal, Thorsson och Theorin ses väl faktiskt närmast som ”hysteriska socialdemokratiska fruntimmer”. Det är meningen att vi nu skall skämmas för vår historia av alliansfrihet, neutralitet, fredsarbete och kärnvapenmotstånd.

 

Idag med en socialdemokratisk regering tränar vi för krig mot moskoviten tillsammans med amerikanska truppstyrkor på svensk mark! Jag kokar och skriker hysteriskt: Yankees go home! I spit on your imperialistic cheeseburger.

 

Mina hjältar är och förblir: Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin. Den lille fete kaptenen och hans gelikar vill jag bara sätta en clownnäsa på och samtidigt ge dem var sin tyrolerhatt.  Bara därför att …

 

 

Bild, bilderblogg.se

 

 

 
 
 

 

- Dixi, ge dom inte en tyrolerhatt. Då börjar dom genast fantisera om politiska möten i ölkällare i Munchen.

 

- Tänkte inte på det.

 


Hellre elden

 
I förmiddags svek jag för en gångs skull radions P1, istället lyssnade jag på musik från datorn, P4 Plus. Jag straffades direkt och tvingades höra Dana Dragomir på sin FY-Fan-Flöjt framföra Maurice Ravels Boléro. Det måste vara livet som tränar och förbereder mig med ett förstadium till helvetet, tänkte jag skräckslagen. Vad blir nästa steg? Kanske Ludwig van Beethovens femma framförd på kam? Nej! Jag tar hellre elden!
 
Aldrig att jag sviker P1 mer.
 

Ge mig kraft

 

Den bruna och blå högern ljuger ikapp. Den blåbruna sörjan rinner längs trottoarer, gator och väggar. Den svagare skall pissas i ansiktet för att det är en nödvändig dygd att sparka nedåt.

 

I ett sådant klimat är det svårt att hålla livsandarna vitala. Det kanske inte är så konstigt att Dixi Stadelmann har gått ner fyrtio kilo i vikt.

 

Men det är definitivt en gåta hur Michael Kvium har fått nys om Dixi Stadelmann. Jag får nog stänga av webb-kameran.

 

I höst har man i alla fall chans att se konstnären Michael Kvium på Arken utanför Köpenhamn. Ta den chansen!

 

 

 

Bild, Michael Kvium, ”Stand Up Comedy”, 2016 , arken.dk, (bilden är beskuren).

 

 

 

 
 
 
 

 

- Dixi, du kan trösta dig med att ditt debila plyte inte går att banta bort, så inte heller den ”spännande” kroppen.

 

- Skönt!

 


Gubben gaggar

 

Jag tänkte jag skulle skriva om det nyss avgjorda valet i Ecuador där vänsterkandidaten vann. Men nu kommer jag inte ens ihåg vilken av kandidaterna Lenin Moreno och Guillermo Lasso som var vänsterns kandidat. Man får vara glad så länge man inte tar på sig byxorna bak och fram.

 

Bäst jag tar en paus en stund.

 


Brun "feminism"

 

När brunhögern rasar mot islam, vanliga människor med denna tro, eller rena islamister, då kan den bruna högern anta skepnaden av en slags feminism. Men man skall absolut inte låta sig luras, för när samma brunhöger stormar mot västerländsk feminism låter helt plötsligt denna försåtliga höger som rena islamister. I själva verket har brunhögern och islamisterna i många viktiga avseenden en likartad kvinnosyn.

 

Nej, det spelar ingen roll om utsidan av utedasset är målat i rött, blått, vitt eller någon annan färg. Kärnverksamheten inne på avträdet är ändå brun och luktar satans illa. Exakt så är det med brunhögern också.

 

”Grab them by the pussy”. Det var så han uttryckte sig om kvinnor innan han blev amerikansk president, Donald Trump. Nu som president drar han in amerikanska bidrag till organisationer som arbetar för kvinnors sexuella rättigheter med preventivmedel och abort. Men att döma av hur vi kråmar oss i Supermaktens närhet är detta tydligen inget problem för vår regering, detta trots vår så kallade ”feministiska” utrikespolitik.

 


Tjugosexton

 

Vad jag gör?

 

Jag har grävt en stor jävla grop, djup, ända ner till helvetet. I den tänker jag slänga ett uttjänt och utslitet 2016. Det har verkligen varit ett riktigt brunt skitår.

 

2017?

 

Numera går jag baklänges och blundandes in i framtiden.

 

Kan det inte bli värre?

 

Det blir bara värre hela tiden!

 

 

 

 

Bild, barntavlor.se

 

 

 

Snurrigt

 

Trots att jag inte ägnar mig i någon större omfattning åt naturvetenskap kan det ibland vara lättare att förstå sig på denna än politiken som ändå är ett av mina största intressen. Naturvetenskap på mellanstadienivå (min nivå): Vatten i rumstemperatur är flytande. Kyler du samma vatten i frysen övergår det flytande vattnet till is. Värmer du sedan vatten på spisen övergår det vid kokpunkten till gasform, så kallad vattenånga. Enkelt!

 

Men hur sjutton fungerar politiken? När unga män i Sverige radikaliseras och låter Jihad-skäggen växa och reser till Syrien för att slåss i den Al-Qaida-anknutna Al-Nusra-fronten är de terrorister. Men bara tills de kommer fram till Syrien. Då betecknas de i sämsta fall som rebeller, men ofta får de epitetet oppositionella och alldeles för ofta i vår vinklade nyhetsförmedling, i alla fall om de krigar i Aleppo, blir de nästan hjältar. När sedan Jihad-skäggen blir trötta på sitt mördande och längtar hem till det lilla lugna Sverige och gör slag i saken och reser hem ställs de inför rätta. Killarna är ju inte smartare än att de stolta dokumenterar sitt slaktande på internet. Då döms de i svensk domstol som mördare och krigsförbrytare.

 

Samma Al-Nusra-krigare kan vara terrorist, rebell, oppositionell, hjälte, mördare och krigsförbrytare under sin jihad-tid. Vår nyhetsrapportering är inte lätt att förstå sig på. Tacka vet jag mina naturkunskapsexperiment med vatten från skolan, dem förstod jag mig på!

 


You gotta roll with the punches

 

På Nobeldagen (10/12) hyllar jag givetvis “Gubbfan”. (Tack för den härliga ironin Dalademokraten!)

 

Det sägs att Bob Dylan personligen inte kommer att hämta sitt Nobelpris i litteratur.  Men att han inte dyker upp i Sverige är en grov lögn. Hos mig finns han överallt. Jag går aldrig ensam ens i ”de ensligas allé”.

 

 

Bild, dalamokraten.se

 

 

 

Om ändå Ryssland hade varit som Saudiarabien

 

Världspolitiken upphör aldrig att förvåna…

 

Saudiarabien vill Sverige gärna ha goda förbindelser med. Mot Ryssland däremot lierar vi oss med hökarna. Ryssland skall isoleras och frysas ut.

 

Tänk om Ryssland hade varit mer som Saudiarabien:

 

Med omyndigförklarade kvinnor, utan val, parlament och partier, med familjen Putin som enväldig kungafamilj, med dödsstraff som genomförs som offentliga avrättningar med svärd och kroppsstraff med piskning som varnagel.

 

Ja, då hade vi kunnat tala med Ryssland…

 

Vänta lite, nu ringer statsminister Löfven och säger att jag har missuppfattat det viktigaste. Saudiarabien är allierad med världshärskaren USA medan Ryssland vägrar blotta strupen för supermakten i väster. Tänk om Putin hade lika mjuk ryggrad som jag, Sveriges statsminister, då hade vi kunnat komma överens. Jag kan klia mina hälar genom att böja ryggen bakåt mot marken, det kan inte han.

 

Tack Stefan Löfven, för ditt klargörande! Om ändå Ryssland hade varit som Saudiarabien.

 


Som barn

 

”Men, nyhetsförmedlingen är ju inte neutral, det är mobbning och utfrysning av vårt parti i de demokratiska församlingarna! Sandlådekrig!” Varje gång jag hör dem, eller läser något av dem, tänker jag: är de barn? Då talar jag inte om ledningen och deras förbundna. Dessa lea, snea figurer är nog slipade, som knivar med rödfärgade blodskåror. Nej, jag talar om Sverigedemokraternas vanliga sympatisörer.

 

Själv är jag socialist och relativt påläst när det gäller politik, ekonomi och samhällsstruktur. Jag vet att nyhetsförmedlingen, opinionsbildningen och hur man i övrigt beskriver världen i avgörande delar speglar de härskande klassernas intressen. Jag vet att politik inte skall dras ner i något skolgårdsträsk med begrepp som mobbning och utfrysning. Jag vet också att politik handlar om ideologi och klassintressen. De får inte säga vad de tycker, påstår de. Jag säger: så länge ni inte bryter mot lagen kan ni säga vad ni vill. Men! Ni kan inte räkna med att era inskränkta argument inte skall bemötas och förkastas.

 

De påstår att bara därför att relativt många journalister röstar på de rödgröna partierna styr detta vilka nyheter tidningarna publicerar. Jag kan säga: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet och majoriteten av pressen torgför en stabilt borgerlig och högerpräglad bild av vår värld. Det är ägandet och tillsättandet av chefer som avgör pressens politiska inställning. Det skulle inte ha så stor betydelse om det gjordes en undersökning på det bilproducerande bandet på Volvo och det visade sig att de anställda där helst skulle bygga röda supersportbilar istället för dagens familjebilar. Det är Volvos ägare och de tillsatta cheferna som styr och ställer. Någon som förstår parallellen mellan tidningen och bilfabriken?

 

Och så det här med Public Service. Att pressen till nästan hundra procent företräder en borgerlig världsbild är tydligen inget större problem för SD-väljarna. Det är PS de skjuter in sig på. PS retar gallfeber på dem. Men sanningen är ju att PS har gått högerut i sin nyhetsförmedling och i sin spegling av vad som händer i samhället. På den tiden vi hade en stark arbetarrörelse och en press som ägdes av denna kunde PS stå i mitten av nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen som kom från borgarpressen och arbetarpressen. Nu när arbetarpressen till stor del är utraderad måste tydligen PS lägga sig väldigt nära den härskande borgarpressen. Något fristående vänsteralternativ är man livrädd för att förknippas med. I stort sett driver man ingen egen linje utan spelar på borgarnas villkor. Och ändå är Sverigedemokraternas väljare helt vansinniga när det kommer till Public Service. Deras invandrarhat kommer inte att återspeglas i PS (och skall inte heller göra det). Det är där skon klämmer.

 

När jag talar om Sverigedemokraternas väljare som barn är det inte vanliga vänliga oskyldiga sådana jag menar; det handlar snarare om, likt dagens clownhysteri, en förvriden, riktigt jävla elak, okunnig, och ignorant sorts barn!

 

 

 

Bild, annelielizabeth.blogg.se

 

 

 
  

Tidigare inlägg
RSS 2.0