Jag saknar anstalten
Inte är jag någon expert på vad de höll på med på FOA, Försvarets Forskningsanstalt, men det kändes tryggt att MÖP-arna hölls inlåsta på anstalt. MÖP-are? Ja, militärt överintresserade personer, det vill säga: pojkar. Därinne på anstalten kunde de väl få hållas med att rita pittoler, gevär och knivar. Ursäkta: pistoler, skall det vara. Och läsa böcker om Rommel och leka skrivbordskrig ,där man erövrade Moskva om och om igen, och kanske skicka ett och annat beundrarbrev till den sittande amerikanska presidenten. I ett litet fredligt neutralt land som Sverige då var, kändes detta med en sådan anstalt så tryggt.
Men så kom FOI, Försvarets Forskningsinstitut! Jag blev mycket orolig. Vart tog Anstalten vägen? Jag är en liberal man i många frågor och tycker inte att man skall hålla människor inlåsta mer än nödvändigt, men om man alls låser in människor, så skall det vara dem som lever för och planerar för krig, det har väl historien visat om inte annat. Och nu när FOA har ersatts av FOI och det har gått några år, har jag tyvärr fått rätt i min oro. De frisläppta MÖP-arna har lyckats övertyga högerpolitiker med ”Kalledussinkomplex” att vårt lilla land behöver kryssningsrobotar för att kunna hota Moskoviten. Jag säger: in med dem på anstalt igen! Vi vill ha tillbaka Försvarets Forskningsanstalt. Vi skall vara ett litet fredligt neutralt land med en så liten krigsmakt som möjligt.
