Metaforraketen
Av förklarliga skäl har det blivit en del tid framför TV:n under den senaste tiden. Det är tur att fotbolls-VM bara spelas var fjärde år, så att man har tid att bli människa igen mellan varven.
En stor del av upplevelsen står kommentatorerna för. Jag har nästan alltid sportradions sändning till TV-bilden, om inte synkroniseringen mellan ord och bild är helt hopplös. Mina absoluta favoriter är Lasse Granqvist och Ralf Edström. Ralf är min stora fotbollsidol, sedan VM 1974, då hans mål mot Väst-Tyskland förde skönheten in i mitt liv.
Nu har jag på allvar upptäckt Christian Olsson. Granqvist och Edström måste väl vila då och då. Christian Olsson, metaformaskinen, som tycks ladda upp med speed och LSD på matchdagarna. Han går på som en dieselmotor laddad med nitroglycerin. Själv lyssnar man kallsvettig och hoppas att han skall hitta tillbaka från sina språkliga utflykter i landet där ingen tidigare varit. Och faktiskt, för det mesta går det bra, även om man som åhörare har svårt att koncentrera sig på matchen. Men så ibland smäller det till och Christian Olsson blir det vackra spelets suveräna uttolkare. Jag som åhörare blir plötsligt ett med bollen, jag tranformeras till fotbollskornas skruvdubb, i ögonblicket fast förankrade i fotbollens näringsrika mylla. ”Den passningen var vacker som ett smörrebröd i skymningen”. Kan det sägas vackrare och tydligare? Jag förstår precis hur utsökt den passningen var, fotboll och dansk matkultur i skön förening.
Om ÖIS vinner i morgon mot Oddevold skulle den segern vara lika efterlängtad som ”dyrlaegens natmad”, efter en lång krävande arbetsdag. Och om Örgryte skulle vinna serien och på sikt gå upp i Allsvenskan vore det som ”sol över Gudhjem”. Och om det nästan outsägligt härliga skulle ske att man någon gång vann Allsvenskan igen, då måste man ta till de vackraste orden jag vet: ”smuk som et stjerneskud”. Rakt upp i fotbollens stjärnhimmel med metaforraketen!
Smörrebröd:
Dyrlaegens natmad: rågbröd och smör, en tjock skiva grov bakad dansk leverpastej. Över detta flera tunna skivor saltkött täckta av köttgelé. Sedan avslutar man med pyntet bestående av lökringar, gurkskivor och smörgåskrasse.
Sol över Gudhjem: rågbröd och smör, en halv rensad böckling med rädisor och lök. Skapelsen toppas sedan med en rå solgul äggula i sitt skal, samt med finhackad gräslök. Avsluta med lite nymald svartpeppar.
Stjerneskud: franskbröd och smör, både stekt panerad och ångkokt rödspättafilé, med färska räkor och storkornig kaviar. Avsluta med sparris och lite majonnäsbaserad dressing och en dillkvist.
Vad man dricker till? Ja, man får ju dricka det som man tycker är gott till, men om det dricks något annat än öl och brännvin av bra kvalitet, då har man kanske hamnat bland barbarer.
bild, matinorden.no
