Slutet

 

Livet var slut men han hade dagar kvar.

Han lät dagarna gå,

medan han väntade på att det skulle ringa ut.

 

Då skulle han lämna människornas låghet och gemenhet,

vandra ut i solen

och följa sin barndoms stigar mot solnedgången.

 

Korpen flyger längs skogskanten.

I söder gal göken.

Solen silas genom trädkronorna,

som ljuset genom rosettfönster i en gotisk katedral.

 

Sedan bara mörker,

lugn och ro.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0