Ett oväntat besök
Det är väl synd att påstå att min nya blogg har blivit en publik framgång. Om jag skulle ge mig själv en krona för varje unik besökare skulle jag nog kunna köpa en glass för dom pengarna till sommaren. Ja, ja, så få är besökarna ändå inte, det skulle säkert räcka till en strut i alla fall. Men om man jämför med antalet besökare på den gamla bloggen går det minst sagt trögt med min nya.
En gång i veckan brukar jag kolla varifrån läsarna är och de absolut flesta hör hemma i göteborgstrakten. Men ibland tittar någon in från det övriga landet. Det har varit besökare från Stockholm, Uppsala, Kalmar och inte att förglömma, Bollnäs (besökare från denna bandymetropol gläder mig särskilt). Hur förvånad blev jag då inte när jag helt plötsligt hade en besökare från USA! Egentligen borde man ju bli glad: Dixi Stadelmann, big in USA…
Men så kommer tankarna… USA – imperiemakten – övervakning/spioneri – NSA.
Och nu funderar jag på hur en orange overall klär mig. Kan jag trivas i en hundbur. Klarar min blekfeta kropp Kubas starka sol. Har jag lungor nog för att tillbringa en natt med huvudet under vattnet i ett badkar. Ni hör, många frågor blir det.
Ett besök på bloggen från USA och tankarna är igång. Är det Dixi eller världen som är galen? Va, vad är det som surrar i luften ovanför huset? En drönare?
- Dixi, du är definitivt galnast!
- Hur kan du påstå det, när jag i denna minut hör på radion att vår moderata justitieminister vill mångdubbla straffet för dataintrång, samtidigt som vi som nation gör allt för att tillfredsställa imperiemaktens omättliga behov av informationsövervakning.
