Ett gapskratt
Idag pågår det tydligen ett lojalitetstest för journalisterna som jobbar hos public service. Den journalist som klarar att läsa upp nyheten om att USA anklagar Kina för cyberspioneri utan att rodna, darra på rösten, eller att börja gapskratta får godkänt för sin lojalitet gentemot den västerländska saken. Själv hade jag definitivt inte klarat att med magstöd och mycket allvarlig röst tala om hur de slemma kineserna beter sig mot godhetens och demokratins hemvist på jorden. Jag hade i min svaghet känt mig tvungen att nämna Edward Snowdens avslöjanden och sedan hade jag nog brustit ut i världens gapskratt åt den absurda situationen. Turligt nog för makten är jag inte journalist och tvingas därmed varken rapportera från Ukraina eller någon annan av världspolitikens brännpunkter. Min blogg, dixistadelmann.se, räknas inte i dessa sammanhang för den är det ingen som läser, inte ens min mamma.
