Så var det förr
Det var mörker utan ljusning, en vandring genom en tunnel av natt. Dagar lades till dagar, år till år och allt han kunde tänka på var när allt detta skulle sluta.
Han drack, och det gav viss lindring. Han som alltid varit måttlig och med förakt betraktat de ohämmade suputer man kunde passera på gatan. Nu var han en av dem, fast inom hemmets fyra väggar. Skyddad från insyn kunde han tillåta sig att bli än mer nedgången, än mer förtappad, närmast djurisk. Nerspydd och halvnaken kravlade han mellan sängen och toaletten och tillbaka till sängen igen. Hela tiden en halvtom pava inom räckhåll. Inte Jaloviina längre, det gjorde för ont. Den allra billigaste whiskyn fick duga.
Ovanstående är en text från Henrik Bromanders utmärkta roman ”Skymningstid”.
Ja, så såg livet ut innan vi fick sociala medier. Nu är allt blankt och rosaskimrande och vi är så lyckliga. Men lite dumma i huvudet har vi allt blivit…
