Fotbollens störste

 

Hela världen tycks sörja. Så stor är fotbollen. Pelé (Edson Arantes do Nascimento) har gått ur tiden.

 

Visst är det vanskligt att jämföra fotbollsspelares prestationer från olika generationer, men jag och många andra hävdar att Pelé var den störste genom fotbollshistorien. Han var komplett och kunde allt som fotbollsspelare. Han är den enda spelaren som har tagit hem tre VM-titlar till sitt land (1958, 1962, 1970). Från VM i Sverige 1958, då Pele´ bara var sjutton år, finns det fantastiska bilder från finalen på Råsunda mot Sverige när Pelé försmädligt elegant lobbar bollen över mittbacken Bengt ”Julle” Gustafsson i svenskt straffområde, för att därefter möta bollen på andra sidan om den lurade svenska backen och med en hård volley placera in bollen vid stolproten utan chans för den svenske målvakten. En delikatess från sjuttonåringen! Han gjorde även ett andra mål i matchen när Brasilien tog hem pokalen.

 

1975 stod jag som grabb på Ullevis läktare och såg Pelé, som då närmade sig slutet på sin karriär, spela med sin sista klubb, New York Cosmos, i en uppvisningsmatch mot ett allianslag av spelare från göteborgsklubbarna. Trots att Pelé närmade sig slutet på karriären hade han fortfarande en otroligt atletisk utstrålning; han hade de ”värsta” fotbollslåren jag någonsin har sett på en plan. Trots att Franz Beckenbauer var en av Pelés medspelare (om jag minns rätt) så hade jag bara ögon för den brasilianske mästaren. Jag visste redan då att jag aldrig skulle få se en bättre fotbollsspelare, att det var en levande legend jag beskådade, vars mästerskap aldrig skulle överträffas. Stort!

 

För att i ett måhända barnsligt försök att manifestera den här minnesvärda kvällen då jag såg Pelé spela la jag en gammal femöring i koppar på spårvagnsspåret och lät en spårvagn köra över den. Undrar var jag fick den idén ifrån? Det ”klonkade” till så att jag nästan blev rädd när vagnen passerade över den, men det gick bra. Efteråt stoppade jag den utplattade lite varma femöringen i fickan. Den skulle för alltid påminna mig om denna magiska kväll. Min ”fotbollsamulett” hade jag sedan i många år, ömsom i fickan, ömsom i skrivbordslådan.

 

Åren har gått och nu när jag är en betydligt äldre man undrar jag var pengen blev av. Var finns den idag? Den borde jag ha haft kvar. Slarvigt.

 

 

bild, wikipedia.org

 

 
 

Pelé, 1940 – 2022. Vila i frid.

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0