Fanjunkaren

 

Det är inte så vanligt att jag läser italiensk litteratur, men en riktigt stor italiensk läsupplevelse hade jag för några år sedan.

 

Boken jag talar om heter ”Fanjunkaren i snön” av Mario Rigoni Stern, utgiven av Carlsson bokförlag AB, 2002, ISBN 9172034068.

 

Författaren är född 1921 i Vicenza. Originaltitel är ”Il sergente della neva”. Boken utkom i sitt hemland 1953.

 

Det är skrämmande, om man tänker efter, att det skall dröja så många år innan man i Sverige finner det värt att ge ut en sådan utmärkt bok av en författare som jag anser håller högsta internationella klass. Ett lysande exempel på hur fixerade vi som nation är vid USA och Storbritannien. Kultur som inte kommer från dessa ”föregångsländer” ignoreras allt för ofta totalt i vårt land. Sjukt!

 

Romanen ”Fanjunkaren i snön” är en av författaren egenupplevd krigsskildring. Handlingen utspelas bland italienska trupper under Nazitysklands fälttåg under andra världskriget mot Sovjetunionen. Det är reträtten från floden Don, vintern 1943, som skildras ur italienarnas perspektiv. Det är en finstämd, nästan poetisk skildring av dessa veka italienska bondpojkar, som var så dåligt anpassade till detta fruktansvärda krig. I en rörande scen kommunicerar dessa unga män, som står på vakt i skyttegravarna på stäppen, genom sina hembyars olika kärlekssånger. De står ensamma, rädda, ja närmast övergivna i den ryska stjärnklara vinternatten och sjunger för sig själva och för sina kamrater. Ensamheten och skräcken blir mer hanterbar när de på avstånd kan känna igen en sångare från grannbyn där hemma.

 

Vad hade de att göra i detta apokalyptiska krig? I den tyska vältrimmade krigsmaskinen var de italienska bondpojkarna en anomali och här vid Don mötte de den sovjetiska arméns väldiga kraft i den motoffensiv de sovjetiska soldaterna så länge drömt om. Nu skulle de äntligen få slå tillbaka.

 

Ett filmminne från min barndom, det måste ha varit tidigt sjuttiotal, var en italiensk film, som om jag minns rätt hette någonting som ”Italienare ett duktigt folk”. Den filmen som var en svartvit femtiotalsfilm kan ha varit grundad på boken Fanjunkaren i snön. Jag har trots vissa efterforskningar inte kunnat utröna detta. Filmen sitter i alla fall som ett outplånligt minne, likaväl som boken gör det.

 

 

Mario Rigoni Stern, wikipedia.org

 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0