dixistadelmann.se

Något sömndrucken måste jag ha varit när jag satte på radions Nyhetsmorgon på P1 som jag alltid gör så fort jag vaknat. Där berättades om en ny sjöpungsart med det illustra namnet ”havsspya” som hade invaderat Sverige och förändrat levnadsförhållandena för de andra arterna i sin omgivning. Detta genom att försura miljön i omgivningen vilket försvårade livsmöjligheterna för konkurrenterna. Jag får skylla på min trötthet när jag tog detta resonemang som en politisk analys av det svenska valresultatet. Det var det inte, istället kom nyheten från Vetenskapsredaktionen och handlade om djurlivet längs Sveriges kuster.

Havsspya längs våra kuster låter inte trevligt, men kanske ännu värre ter sig den blåbruna politiska spya som nu skall styra landet. Ett politiskt parti sprunget ur fascismen/nazismen skall vara med och forma allas vår gemensamma framtid. Är rädslan, avskyn och hatet mot arbetarrörelsen verkligen av så monumental omfattning att borgarna är villiga till vad som helst för att skydda sina intressen? En socialdemokrat vid bordet vid familjemiddagen? Aldrig! Hellre en stabil fascist, det känns säkrare och mysigare.

Men för mig är historien levande.

”Fascismen är borgerlig; den har överallt kommit till makten så gott som uteslutande med stöd av de borgerligt, antisocialistiskt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata äganderätten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen, och den avvisar tanken på ekonomisk utjämning.” Detta skriver Herbert Tingsten (1896-1973) i sin bok ”Nazismens och fascismens idéer” från 1965.

Det sägs ofta att det tyska folket röstade fram nazistpartiet och gav dem makten. Så var det inte! Nazismen kom till makten med den etablerade högerns hjälp.

I juli 1932 kulminerar väljarstödet till NSDAP med cirka 37 procent.  1933 kommer sedan Hitler till makten genom ”intriger och maktspel” och med stöd av konservativa och högerpartier (källa NE).

Den etablerade högern i Tyskland trodde att man kunde använda nazismen som ett kontrollerat vapen mot vad man betecknade som samhällsomstörtande ideologier. Hitler skulle slå tillbaka vänstern och sedan skulle allt återgå till det normala, när nazismen hade gjort sitt. Men nazismens våldsamma eldstorm slocknar inte förrän allt är förbränt. Detta är historiens lärdom.

Det är med denna kunskap som bakgrund jag nu drömmer mardrömmar i nattens mörker. Alliansen överlevde vi. Skamalliansen blir mycket, mycket värre. Skamalliansen?

M + KD + SD = Skamalliansen

Jag lyssnade på Nyhetsmorgon i radions P1 och fick höra hur Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar fick frågan, under rubriken ”verket som värker,” om vilket kulturellt verk som hade påverkat henne mest och som satt djupast spår i henne. Svaret blev: Seinfeld! En amerikansk humorserie i den lättare genren i TV skulle alltså ha denna betydelse för vänsterns partiledare.

I min tankevärld skulle hon ha kunnat svara: ”Min barndom”, av Maksim Gorkij (1868 – 1936), eller dragit fram Vittorio De Sicas (1901 – 1974) neorealistiska film ”Cykeltjuven”, eller kanske om man vill hålla sig på det lite modernare spåret, ”Yarden”, av Kristian Lundberg (1966 – 2022). Men vad vet jag? Jag är ju bara en otidsenlig gammal gnällgubbe, vars uppväxt på 1970-talet gav mig helt andra förväntningar på våra politiska ledare. Jag är säker på att dåtidens ledare för arbetarrörelsen, Olof Palme (1927 – 1986) och CH Hermansson (1917 – 2016) hade givit helt andra svar på ”verket som värker”.

Jag har annars inte hört någon reaktion på detta radioinslag, men vad kan man vänta sig i denna tid. Barn som styrs av barn, som i sin tur styrs av makten i USA. Världsordningen är garanterad för en lång tid framöver.

Jag kan aldrig glömma att Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev avslöjad i media som en illitterat figur. Samtidigt som hon kräver att våra invandrare snabbt skall bli experter på vad hon kallar svensk kultur och på vår svenska kulturhistoria, kunde hon själv inte ens svara på vilka svenska berömda författare som har skrivit: ”Giftas”, ”Gösta Berlings saga” och ”Gentlemen”. Skam!

Jag är en främling i denna tid, denna tid är en främling i mig.