dixistadelmann.se

”Det är inte bara facklitteratur man kan lära sig av; man kan lära sig massor av skönlitteraturen också.”

Fabbe, 10 år – brottare och tänkare

Sådana insiktsfulla ord om litteraturen värmer ett farbrorshjärta till kokpunkten. Så ung och så klok! Det finns fortfarande hopp när det gäller den unga generationens bildning, trots allt lekande på nätet och Rottingmajoren och hans marknadsgalenskap.

”Ariel Sharon var en stor ledare av Israel. En briljant militär befälhavare, men också en klok statsman som såg nödvändigheten av fred.”

Utrikesminister Carl Bildt om den förre israeliske premiärministerns Ariel Sharons död.

Bildt må personligen tycka att Sharon var en hedersman, men som svensk utrikesminister kan Bildt inte förtränga historien. Ariel Sharon var en krigsförbrytare, ansvarig för massakrerna i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila, skammens platser, där tusentals män, kvinnor och barn slaktades av libanesisk kristen milis med Sharons goda minne.

Bildt försvarar sina ord med att det hör till god ton att tala gott om en död, men detta gällde tydligen inte när det handlade om Hugo Chavez, Venezuelas folklige ledare, som i val efter val med ett oerhört folkligt stöd besegrade sina av överklassen och USA stödda motståndare. Inte ens en USA-stödd militärkupp stoppade Chavez; när han själv fängslades av militären gick folket ut i så massiva protester att till och med militären tvingades backa. God ton gäller tydligen för Bildt mot krigsförbrytaren Sharon, men den döde Chavez tog han heder och ära av. Skam!

Carl Bildt, wikipedia.org

”Fascismen är borgerlig; den har överallt kommit till makten så gott som uteslutande med stöd av de borgerligt, antisocialistiskt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata äganderätten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen, och den avvisar tanken på ekonomisk utjämning.”

Herbert Tingsten (1896-1973) i sin bok ”Nazismens och fascismens idéer” från 1965.

Herbert Tingsten var professor i statsvetenskap, författare och liberal publicist. Under perioden 1946 till 1959 var han stridbar chefredaktör på Dagens Nyheter. Men det vet ni säkert redan, ni bildade läsare av Dixi Stadelmanns blogg, men ibland förirrar ju någon vilsekommen internet-användare sig in även på mitt forum och då kan ju dessa upplysningar komma till sin rätt.

Själv minns jag nästan med fasa en politisk debatt på en antiksida på nätet, i vilken jag deltog för flera år sedan, om fascismens och nazismens politiska ursprung. Idag klagas det ofta på de ungas ”obildning”, men i denna debatt på antiksidan var det mest äldre personer som deltog och den soppa av okunskap, reaktionära politiska åsikter, ja rent utav elakhet och dumhet, stank till slut så illa att jag lämnade forumet för att aldrig mer återkomma. Jag måste erkänna att det dröjde ett långt tag innan jag kunde se på gamla människor med samma förtroendefulla blick som tidigare. Nätet uppmuntrar inte alltid människors goda sidor vare sig man är ung eller gammal. Och själv är jag så långsint att när jag hittade ovanstående Tingsten-citat sved det till i mitt stridbara debatt-hjärta: Satan, detta citat skulle jag ha haft till handa i striden på antiksidan; vilken klubba!

Det är dags för socialdemokraterna att sluta dalta med medelklassen. Sluta försöka upprepa Alliansens billiga trick med några fler hundralappar i månaden till dom som redan har sitt på det torra, samtidigt som allt som är gemensamt förslummas.

Det är dags för socialdemokraterna att sluta mesa med i Alliansens nedrustning av våran välfärd, vårat tågnät, våra dagisgrupper.

Det är dags för socialdemokraterna att  tala till medelklassen och alla andra också som till vuxna människor:

Vi har ett gemensamt ansvar för hur den här världen ser ut, vi måste ta hand om varandra och det kostar. Bara så kan vi hindra fascismen att växa till sej i Sverige.

                      Stefan Sundström, ur en text i Dalademokraten 2013

Att inte Stefan Sundström är göteborgare, det övergår mitt klena förstånd. Mannen har ju allt! Han har ett underifrånperspektiv, han har humor, intelligens och värme och allt detta inbäddat i en typisk göteborgsk tykenhet. Stockholmare – Sundström? Men han skall inte ha otur hela livet; härmed utnämner jag, Dixi Stadelmann, Stefan Sundström till min hedersgöteborgare! Jag menar: smälter man in på Gamla Ullevis läktare, då är man göteborgare var man än har haft oturen att födas.

Och ni ungdomar som tycker historia är skittråkigt – misströsta ej. Vad än Rottingmajoren påstår, så räcker det med att ni lyssnar noggrant på Stefan Sundströms låt om nittonhundratalet (den heter väl 1900?). Där har ni den historia ni behöver, i alla fall till en början.

Stefan Sundström, wikipedia.org

”Om vi bojkottar deras varor blir ju de stackars negrerna i Sydafrika utan jobb.”

Ovanstående är en del av den dåvarande partiledaren i Moderaterna (1985), Ulf Adelsohns argumentation mot sanktioner mot rasistregimen i Sydafrika.

”I dag är det många som vill vara våra vänner. Det gläder oss. Men vi glömmer aldrig dem som gav oss sitt stöd när vi hade det svårt.”

Ovanstående sades av Nelson Mandela när han besökte Sverige efter sin frigivning 1990.

- Dixi, sluta nu och hacka på Moderaterna, det är ju fjärde inlägget på raken i bloggen. Det är ju ändå snart jul.

- Nu sitter väl Tobissarna och Bildtarna och de andra högerspökena och gråter i sina herrgårdar och östermalmsvåningar och allt detta bara för att jag är taskig mot dem. God Jul, till alla moderater (och till allt annat oknytt också). Nu skall jag hålla fred med er, ända till jul. Det blir svårt, men det skall gå på något sätt. Tänk vad vekhjärtat man blir när man blir äldre.

Att tänka innan man talar är som att torka sig i röven innan man skiter.

                      Arne Anka

bild, jobspapa.com

Jag får en bestämd känsla av att en majoritet av befolkningen - mer eller mindre - återgått till en 50-talistisk samhällsanda. Nu är ytan det väsentligaste - inte innehållet. Papiljotter, rakade skallar och keps är på modet igen. USA:s nye president ses som den stora frälsaren. Sverige samarbetar med Nato och har soldater i Afghanistan. Landet styrs av en borgerlig allians som spätt på klasskillnaderna på nytt. Vi har en gammal yrkesmilitär (Jan Björklund) som styr utbildningspolitiken. Vi drunknar i den jättelika kommersiella mediestormen, marathon i Melodifestival på våren och allsångskamp på sommaren. TV indoktrinerar de unga med idoltävlingar. Protesterna mot den förda politiken och samhällets eliter är lika tama som ett jamande kattdjur.
Det är långt till Sillstryparns Doing the omoralisk schlagerfestival.

 Ulf Lundén kulturredaktör på Dala-Demokraten 20090812

Vad är ekonomi?

En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete.

                      August Strindberg

Här talar ”min” Strindberg, tjänstekvinnans son. Han som river det gamla, för ljus och rum, han som helt enkelt för ett jävla liv! Men i den svenska skolan ligger i bästa fall klassuppsättningar av Hemsöborna och samlar damm i förråden. Strindberg, den tame folklivsskildraren, det är så skolan vill att eleverna skall närma sig vår störste författare. Nej, det är i Röda rummet, man lär känna den verklige Strindberg; den farlige omstörtaren, mannen som i vrede står och skakar rikseken så kronan svänger i vida bågar och där staten, kyrkan och kungahuset kämpar för sina liv, för att inte likt bladlöss, kastas ur kronan, virvlandes ut i den tomma rymden. Rottingmajorens mardröm, Röda rummet uppslagen på alla Sveriges skolbänkar!

Och så, Strindberg anklagas ofta för att vara ”kvinnohatare”, men det är ett felaktigt påstående. Vad han möjligtvis hatade var den borgerliga kvinnorollen, där kvinnans med sina livsambitioner sakta kvävdes och där hennes förspillda energi ibland kanaliserades i ett äktenskapskrig.

Bild, wikipedia.org