Det svarta molnet
När livet är för jävligt,
när kroppen är som Hamburg efter kriget – totalt utbombad,
när själen är som ett maskstunget äpple,
när vi inte längre är oss själva,
när de bruna planerar för maktövertagande,
när vi gör drängtjänst åt Supermakten,
när kriget bara pågår och pågår,
när makten vill få oss att känna att fascisterna i Azovregementet är ”våra pojkar”,
då blir det för mycket,
då ägnar jag mig åt att studera himlen ovan Sannegårdshamnen.
Och på armen tickar klockan.
Är det Dylans svarta moln som sakta sänker sig över oss?
Vad är det som händer
Är det Ringhals som brinner, eller har ett kärnvapenkrig dragit igång, eller är det ”han där uppe” som har börjat smida sitt järn till stål? Eller handlar det ”bara” om ett järtecken?
NEJ!
Det är den hemliga fotografen som firar jubileum! Tanten har blivit så gammal att när alla ljusen på hennes födelsedagstårta tänds så färgas både himlen och vattnet rött i Sannegårdshamnen.
Jag vill önska den hemliga fotografen en fin födelsedag och många goda år till! Men hoppa över ljusen på tårtan nästa gång så slipper brandkåren rycka ut i onödan.
Jag har läst en bok
”Föraren svängde in på Elpenbachstrasse, en gammal platanallé, som löpte mellan små tegelhus med spikraka, välskötta häckar och gardiner likt en elegant fransk rad i en tysk text. Jag bad honom stanna utanför kyrkogårdens vaktmästarbyggnad och gav honom ordentligt med dricks för att han inte skulle köra iväg.”
Raderna ovan kommer ur den tyske författaren Ralf Rothmanns roman ”Att dö om våren”, som utspelar sig under nazitysklands apokalyptiska undergång. Kanske är det att gå aningen för långt att som The Guardian gör jämföra Rothmanns roman med Heinrich Bölls (1917 – 1985), Gunther Grass (1927 – 2015) och Erich Maria Remarques (1898 – 1970) bästa skildringar av krigets galenskap, men ”Att dö om våren” är en mycket stark krigsskildring.
”… som en fransk rad i en tysk text…”. Den metaforen sitter som en sportmössa!
-Dixi, ”sitter som en sportmössa”, var det den metaforen du kunde bidra med?
- Man gör så gott man kan med de förutsättningar man har.
- Stackars dina läsare, Dixi.
